Londonweekend med ABBA – och Zaha Hadid

Finns det något bättre än en långweekend i London? Det är så skönt att man under årens lopp avverkat alla måsten i London. Därför är det fritt fram utforska min älskade storstad London ur nya vinklar. Denna gång var det fokus på ABBA Voyage, stjärnarkitekten Zaha Hadid, memory lane i Primerose Hill och Camden samt Brixton.

Dag 1: För maximalt utnyttjande tog jag och maken supertidigt flyg från Stockholm och landade i centrala London vid 10-snåret (september 2022). Trestjärniga Parkwood Hotel blev vårt hem för tre nätter. Mycket prisvärt givet läge 200 meter norr om Hyde Park och nära Marble Arch, inklusive egen terrass och hemlagad frukost. 365 pund = 4600 SEK.

Serpentine Gallery´s restaurang mitt emellan Kensington Gardens och Hyde Park – ritad av irakisk-brittiska stjärnarkitekten Zaha Hadid.

Att resa med en man som är arkitekt gör det lätt att upptäcka nya sidor av en stad. För att Ove skulle få se flera verk av den irakisk-brittiska stjärnarkitekten Zaha Hadid så planerades vår sightseeing utifrån detta. Första stoppet dag 1 blev promenad genom Hyde Park till restaurangen intill Serpentine Gallery, som hon ritat.

Interiör av restaurangen vid Serptentine Gallery.

Zaha Hadids byggnader kännetecknas ofta av kurvor och våglinjer. Hon gavs smeknamnet Kurvans drottning, The Queen of the curve, blev adlad av drottning Elisabeth II för sina bidrag för arkitekturen 2012. Hon avled 2016.

London söder om Themsen är ett rätt outforskat område för mig. Därför blev Battersea Power Station, den ikoniska kraftstationen som blivit en ny spännande stadsdel med parker, restauranger, bostäder, nästa anhalt via promenad genom Chelsea.

Det finns en hiss i en av skorstenarna för en 365-gradig utsikt över London, men vi valde att stanna på marken.

Från 1930-talet till 1980-talet var Battersea Power Station ett fungerande kraftverk. Som mest producerade det en femtedel av strömmen i London, bland annat till Buckingham Palace och House of Parliaments. Kolen byttes mot gas så småningom. Alla Pink Floyd-fantaster känner naturligtvis igen skorstenarna från albumomslaget till LP:n Animals (1977). Den uppblåsbara rosa grisen på omslaget hade fästs vid en av de södra skorstenarna, men slet sig från förtöjningen och flög in över Heathrows inflygningsområde. Allt enligt Battersea Power stations egen hemsida.

Vy från Themsen mot Battersea Power Station.
Mäktigt leisure-område framför Battersea Power Station, med jättelika fåtöljer och solstolar att slappa i.

Trots 30 000 steg första dagen tog vi oss till Brasserie Zedel nära Piccadilly Circus på kvällen, som Visit Britains Nordenchef Gary Robson, tipsat om. Moulin Rouge-känsla, stimmigt, god franskinspirerad mat och live-musik.

Dag 2: Klart man måste börja dagen med att jogga i Hyde Park när man är i London. Blev en tur förbi Kensington Gardens, men blev inte inbjuden av Will & Kate.

Efter morgonjoggen: Dags för memory lane – en nostalgisk tripp tillbaka till mina au pair-hoods 1982-83 i Primrose Hill/ Camden Town. Med hyrcykel gick det smidigt att ta sig genom Regent Park till entrén till Primrose Hill, och därifrån kort promenad till toppen med utsikt över hela staden.

Vy från toppen av Primerose Hill, inklusive The Shard mitt i bilden.

Mycket är sig likt på Fitzroy Road intill parken, där min au pairfamilj fortfarande bor: Puben, färglada terrace houses, lillgrabben Andrews skola, men ännu dyrare att bo här nu än då, och det lilla centrumet har numera både coola caféer och butiker. Perfekt för utelunch denna sommarvarma höstdag.

När jag bodde i Camden/Primrose Hill för 40 år sedan var Regent Canal en smutsig kanal, inget man la märke till, bara nåt man passerade över. I dag är det en häftig cykel- och vandringsled som tar dig genom hela London, ett roligt sätt att upptäcka nya delar och sidor av staden. För några år sedan cyklade och jag och väninnan Anna sträckan Docklands-Camden Town. Denna gång promenerade jag från Primrose Hill via lyxvillor i St John´s Wood till Little Venice, Paddington i strålande solsken och med kanalbåtar som puttrade förbi.

Cykla, gå eller åk kanalbåt på Regent Canal, här mellan London Zoo och Little Venice.

Och så orsaken till själva resan: ABBA Voyage! Med Central Line från Marble Arch till Stratford (drygt 30 minuter) och taxi sista biten kom vi fram till ABBA Arena. Överallt glada och förväntansfulla människor i alla åldrar och utstyrslar, coola tjejgäng och bögpar, flergenerationsfamiljer… Det var strikt fotoförbud under föreställningen, men för en ABBA-fan som jag finns bara ett ord: Det var magiskt! Häftig ljusshow, den oslagbara musiken, de häftiga ABBA-tarerna och inte minst, den enorma glädjen hos publiken, som dansade, sjöng med, gav järnet…

The winner takes it all

Dag 3: Fortsatt jakt i Zaha Hadids fotspår. Hon designade Roca London Gallery i Fulham, en byggnad med både arkitektutställning och show room för varumärket Rocas badrumsinredningar. Nja, ett besök som passar bäst för de verkligt intresserade. Fotoförbud, men fångade en glimt i alla fall.

Omisskännliga former a la Zaha Hadid på Roca London Gallery.

Från Fulham med pendeltåg till Queen Elizabeth Olympic Park nära Stratford, med arenabyggnaderna vid sommar-OS i London 2012. Varför? Jo, de olympiska simbassängerna i London Aquatics Centre designades av Zaha Hadid. Väldigt läcker arena, lite rymdskeppsaktig, och trots att det pågick ungdomstävlingar i simarenan fick vi kika in lite snabbt. Varför bygger vi inte sådana byggnader i Sverige?

Dagen avslutades med en promenad genom Hyde Park till Belgravia, Kensington och puben The Grenadier, väl gömd i små gränder, och rekommenderad av vår vän Benny i Näbbol/Östra Rud. Fish n chips och en god öl. Att personalen sedan hittade Oves pass som ramlat ur hans ficka, och som tack vare envishet från vår hotellvärdinna på Parkwood Hotel återfanns är en egen historia…

The Grenadier i Belgravia, Kensington.

Dag 4: Avresedag, men först på kvällen. Dagens mål: Brixton i södra London – känt som centrum för de karibiska invandrargrupperna i London och plats för kravaller 1981 till följd av polisvåld, hög arbetslöshet och fattigdom. I dag alltmer gentrifierat ( gentrification eller regeneration debatteras) med marknader, gatuliv, spännande restauranger… Vårt besök blev ganska kort, men jag återvänder gärna till Electric Avenue, Brixton Market och då en dag när museet om de svarta invandrarnas historia i Storbritannien, Black Cultural Archives, har öppet.

Marknadsstånd längs klassiska Electric Avenue.
Klassisk muralmålning i Brixton – David Bowie, som är född i stadsdelen.
Brixton Market.

Sista stoppet i Brixton – en second hand-butik. Köpte en biografi om David Bowie, men visade sig vara inge´bra och pustade ut en stund på Windrush Square, namngivet efter det skepp som förde de första karibbiska invandrarna till London 1948, enligt många starten på det moderna, mångkulturella brittiska samhället.

Sista stoppet före Heathrow Express blev South Bank – och en snabbtitt på Tate Modern.

En sista promenad över Millenium Bridge ( känd från Harry Potter-filmerna) med The Shard i bakgrunden, till City och via hotellet ut till Heathrow. Men jag kommer tillbaka, var så säker!

I`ll be back of course!

Lämna en kommentar